Känns faktiskt sådär... Hade ju hemskt, väldigt gärna varit hemma, legat i solen och bara - endast - bättrat på min solbränna och bikinilinje. Men icke. När det väl är fint väder, då ska man jobba. Jobba jobba jobba. Kul att man har haft 3 veckors semester, och helgen innan man börjar jobba igen - då bestämmer solen sig för att göra, vad som verkar vara ett lååångvarit besök. Det är roligt, då blir man pigg. Tack solen för 3 dagar med dig, och tack för att du vägrade visa nästippen under 3 veckor. Du och jag har ett och annat att prata igenom - det luktar mygel.
För övrigt hände saker i helgen som inte ens får hända. Saker som man aldrig i sin vildaste fantasi kan fantisera om, saker som man inte ens önskar sin värsta fiende. En vän, en kompis, en Joakim är borta. Han omkom i helgen. Hela Falkenberg känns förändrat. Jocke var ingen jag kände direkt jätteväl, men ändå en Hej, hur är läget-kompis. Och han är mycket saknad... Och jag vill ändå ägna honom en tanke här. Det är det minsta jag kan göra.. Fan, när sånt händer blir ens egna problem så jävla obetydliga.
Jocke, du har lämnat Falkenberg bakom dig i stor saknad och sorg och med insikten att man måste ta vara på allt man har och att ens problem är minimala.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar