En SOLIG onsdag..

God morgon, eller kanske god förmiddag, typ middag..
Sitter på jobbet och har som vanligt sjukt mycket att göra.. eller inte. Det är faktiskt riktigt dött. Känns som att de flesta kommer att tillbringa den enda soliga dagen på flera dagar på stranden, och inte sitta och ringa viktiga samtal. Nej, det hade fan inte jag gjort alltså. Hade packat bagen och dragit till playan fortare är fort!
Ska äta mat snart, om typ två timmar, inte jättesnart, men ganska. Man får ju helt enkelt dela upp dagen i etapper, annars står man ju inte ut. Då blir det ju dagar som är flera år långa.. typ.
Nu sitter jag och gör ingenting, skriver i min ensamhet. Nej, jag är faktiskt inte så ensam. Jag har ju mina kära arbetskamrater, min chef är här också och pratar lite med oss. Snällt av henne. Hon är faktiskt go. Hon kanske har fixat jobb till mig, och det är sjysst. Dock i Ängelholm, det är ju aningen segt, så vi får se.. Det är så jävla drygt att pendla, men det kanske inte är så farligt långt.. Jag vet inte, men jag kanske inte hittar.. Får fråga om jag kanske får komma på en onsdag, och att kanske Kim kan följa med..? Jo, det är nog det bästa.. Då känns det i alla fall litel lugnare.. Han lugnar liksom ner mig..
Igår klippte vi hans hår.. Han ser väldigt tuff ut nu, en riktig hårding. Min babe. Totally amazing!

Om lite mindre än 1 månad så bär det av. Då jäklar! Ska bli riktigt häftigt, jag hoppas verkligen att det kommer gå bra.. Jag är lite orolig för jobb, men jag hoppas verkligen att det kommer att gå vägen. Jag vill ju helst ha i Helsingborg. Det hade ju varit det allra bästa.. Men det som är det allra bästa är ju att man ska starta ett helt nytt jäkla liv, tillsammans med den man helst av alla vill vara med, DET är i sig det som gör att man längtar allra mest.

Mitt liv består väldigt mycket av bussresor just nu. Väldigt mycket. Så mycket att jag äcklas av alla människor som sitter på bussen. Det värsta är om jag glömt att äta frukost och måste slänga i mig en fralla eller yoghurt på bussen. Då börjar jag titta på alla äckliga människor och tänka på alla som suttit där jag sitter och så kan jag inte äta - vilket resulterar i att jag är SNORHUNGRIG när jag kommer fram till jobbet och då är det ju försent att äta. Jag ser liksom allt äckligt med människor som sitter på bussen. Mjäll och handsvett och äckliga baktierier som dom drar med sig.. Inte jag, jag har inga äckliga bakterier, men fan vad alla andra är jobbigt ofräscha. Idag satt det en tjej två säten framför mig och hostade exakt hela vägen från Falkenberg till Halmstad. När hon slutade andades hon in djupt - och började så klart hosta igen.. Tänkte på alla baskelusker som flööög runt i hela bussen och infekterade oss andra. Usch. Känner mig fortfarande inte helt återställd.. I know att allt detta sitter i mitt oerhört tankspridda huvud, men ändå.. Det är jobbigt när man inte ens kan äta.. Vill ju bara ha lite frukost..